EU-kommissionen förbereder den största omgörningen av unionens upphandlingsregler på över ett decennium. Enligt Upphandling24 ska förslaget presenteras officiellt den 9 september 2026, men ett utkast har redan läckt och analyserats av branschföreträdare. Bakom flera av de förändringar som nu ligger på bordet ligger ett tvåårigt påtryckningsarbete från nordiska näringslivsorganisationer, som enligt Tidningen Näringslivet drivit krav på bland annat digitalisering, förenklade processer och bättre dialog med marknaden.
Ett regelverk istället för tre
Kärnan i förslaget är att ersätta EU:s tre nuvarande upphandlingsdirektiv med en enda förordning. Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert på Svenskt Näringsliv och medlem av EU-kommissionens expertgrupp SEGPP, beskriver det för Upphandling24 som ett sätt att minska den nationella fragmenteringen i hur reglerna tolkas och tillämpas i olika medlemsländer. För företag som säljer till offentlig sektor i flera EU-länder kan det på sikt betyda mer enhetliga spelregler att förhålla sig till.
Förslaget innehåller också ett nytt ”öppet förhandlat förfarande” som ska ersätta flera av dagens upphandlingsförfaranden och ge upphandlande myndigheter och leverantörer större utrymme att förhandla om villkoren innan ett kontrakt tecknas.
Mer dialog och mer digitalisering
Två av de nordiska kraven som EU-kommissionen tycks ha lyssnat på handlar om hur upphandlingar förbereds och genomförs i praktiken. Marknadskonsultationer, där upphandlande myndigheter pratar med leverantörer innan en upphandling annonseras, ska enligt förslaget uppmuntras som standard snarare än vara ett undantag.
Den andra förändringen kallar Hausel Heldahl ”den kanske största” i hela förslaget: ett mer sammanhållet digitalt ekosystem för upphandling, med gemensamma datamodeller och en ”once only”-princip. Enkelt uttryckt ska företag som redan lämnat in viss information till en myndighet inte behöva lämna samma uppgifter igen i nästa upphandling.
Vad det kan betyda för leverantörer
För företag som säljer varor eller tjänster till kommuner, regioner eller statliga myndigheter pekar de föreslagna förändringarna åt samma håll: mindre administration och tidigare kontakt med köparen. Standardiserad marknadsdialog ger leverantörer en chans att påverka kravspecifikationer innan en upphandling formellt startar, medan ”once only”-principen kan minska den återkommande pappersexercis som många mindre leverantörer i dag upplever som ett hinder för att delta i offentliga upphandlingar överhuvudtaget.
Förslaget rör även immateriella rättigheter. Enligt de nya reglerna ska leverantörens befintliga immateriella rättigheter stanna hos leverantören, en fråga som Christina Wainikka, expert på immaterialrätt, enligt Tidningen Näringslivet ska utreda vidare i en rapport åt kommissionen.
Inte allt är i mål
Svenskt Näringsliv är inte odelat positivt. Organisationen är kritisk till delar av förslaget som rör ökad industripolitisk styrning av upphandlingar, obligatoriska kvalitets- och hållbarhetskrav samt en så kallad europeisk preferens som skulle gynna produkter tillverkade inom EU. Hausel Heldahl sammanfattar läget för Upphandling24 med att organisationen fått stort genomslag för hur upphandlingar ska genomföras, men mindre genomslag för vad upphandlingar ska användas till.
Förslaget ska nu gå igenom EU:s ordinarie lagstiftningsprocess, vilket innebär förhandlingar i både ministerrådet och Europaparlamentet innan det kan bli bindande lag. Företag som gör affärer med offentlig sektor har därför gott om tid att sätta sig in i vad förändringarna faktiskt innebär innan de behöver anpassa sina rutiner.
Senast faktagranskad: 25 juli 2026